Migrän
Vad är migrän?
Migrän är en neurologisk sjukdom som orsakar kraftig, pulserande huvudvärk, oftast på ena sidan av huvudet. Attacken kan pågå mellan 4 till 72 timmar och förvärras av fysisk aktivitet, ljud och ljus. Många upplever även illamående och kräkningar.
Vissa personer får en varningssignal innan attacken, kallad aura, vilket kan innebära synförändringar, domningar eller talpåverkan.
Vad orsakar migrän?
Exakt varför migrän uppstår är fortfarande okänt, men forskare tror att det beror på en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer. Vanliga utlösare kan vara:
- Stress och oro.
- Sömnbrist eller oregelbundna sovtider.
- Hormonförändringar, t.ex. vid menstruation.
- Vissa livsmedel, som choklad, rödvin, ost eller koffein.
- Starkt ljus, höga ljud eller starka dofter.
- Väderförändringar, som lågtryck eller stark sol.
Vilka är symptomen?
Migrän har flera tydliga kännetecken:
- Pulserande huvudvärk, ofta på ena sidan av huvudet.
- Illamående och kräkningar.
- Känslighet för ljus och ljud.
- Försämring vid fysisk aktivitet.
- Kan pågå mellan 4 och 72 timmar.
- Vissa får aura – synförändringar, domningar eller talsvårigheter.
Vad är migränaura?
Cirka 25% av alla med migrän upplever en så kallad aura innan huvudvärken börjar. Detta är en slags varningssignal som kan inkludera:
- Synnedsättning – t.ex. flimrande ljus eller suddiga fläckar.
- Domningar eller stickningar i ansikte eller armar.
- Svårt att tala eller hitta rätt ord.
Auran varar oftast mellan 5 och 60 minuter och följs ofta av huvudvärken.
Hur behandlas migrän?
Behandling av migrän beror på hur allvarliga och frekventa attackerna är. För vissa räcker receptfria läkemedel, medan andra behöver specialmediciner. Vanliga behandlingsalternativ:
- Smärtstillande – t.ex. ibuprofen, paracetamol.
- Triptaner – receptbelagda läkemedel som lindrar migrän.
- Undvika utlösande faktorer – t.ex. stress, viss mat.
- Vila i mörkt och tyst rum.
- Regelbundna mat- och sovtider kan minska anfallen.
Kan man förebygga migrän?
Om migränattackerna är återkommande och svåra kan förebyggande medicinering vara ett alternativ. Läkare kan ordinera:
- Betablockerare – t.ex. propranolol.
- Antidepressiva – t.ex. amitriptylin.
- Antiepileptiska läkemedel – t.ex. topiramat.
- Botox-injektioner för kronisk migrän.
Livsstilsförändringar, som regelbundna rutiner och minskad stress, kan också hjälpa.
När bör man söka vård?
Migrän är oftast ofarlig, men i vissa fall kan den kräva läkarvård. Du bör söka vård om:
- Migränattackerna blir allt svårare och vanligare.
- Receptfria läkemedel hjälper inte.
- Huvudvärken kommer plötsligt och är extremt kraftig.
- Du upplever synförlust, förvirring eller svaghet.